Spela saxofon
Under uppväxten spelade jag saxofon. Jag startade i tredje klass och spelade sedan fram till och med tredje året på gymansiet. Jag har upplevt otroligt mycket med min spelning. Spelade individuella lektioner under många år, spelade i orkester, till att börja med en liten grupp med endast saxofoner, till att därefter gå över till en ungdomsorkerster och därefter Hjo kulturskolas blåsorkester, Med den sistnämnda marcherade vi vid olika tillställningar bland annat Sveriges nationaldag, 1 maj, skolavslutningar, Valborg osv. Och kanske störst av allt, 17 maj i Norge. jag var med i Norge första gången i nionde klass tror ajg, vi åkte till Halden med buss, marcherade och spelade, splelade på skolor etc.För er som aldrig upplevt 17 maj i Norge har ni nog svårt att fatta vad jag pratar om, men det är enormt mycket folk och en enorm folkfest, här ligger Sverige långt, lågt efter. Har även positiva spelminnen från olika konserter och tillställningar, ABBA medlyd var något speciellt att spela, so mavslutades med The winner takes it all, samma sak Lejonkungenmedly, men på ett anant sätt, inte så stämmningsfullt, men ändå roligt.
Tror ändå at tmitt bästa framträdandenågonsin var när jag slutade 6 klass, skolavslutning i kyrkan, minns inte om det var norra eller södra Fågelås. Jag skulle då spela "Guldet blev till sand" ur Kristina från Duvemåla, för er som inte vet vilken låt det är så lägger jag text och en youtube länk nedan. Tycker den är otroligt fin och jag gjorde ett riktigt bra framträdande, mitt livs bästa tror jag med tanke på hur ung jag var och hur bra det gick,
Sommaren 2005 när jafg förlorade min hörsel var spelning nästan omöjligt, var med som inlånad i Norge och spelade 2006, men var svårt, marscherade och spelade med hörapparat på hög volym, ljudet förvrängdes, det blev inget bra. Opererade ju sedan CI september 2007, nu blev ljudet än mer förvrängt, klarade inte alls att höra vad jag spelade, om det var rätt toner, rätt takt, nej, ingenting. Jag har ofta saknat spelandet, det har trots allt varit med mig under så lång tid. Jag har försökt flera gånger, speciellt vid jul att spela julmusiken, vad går upp mot O helga natt liksom. Men jag har intre fixat det bra, det låter hemskt i mina öron och mamma och tvungen att säga om jag spelar rätt eller fel. Igår tog jag fram saxofonen igen, jag har inte haft den framme på ett halvår, kanske inte ens sen jul. Jag spelade lite låtar jag kände igen ,Can you feel the love to night, jag vill ha en egen måne, Anthem, Guldet blev till sand, ABBA låtar osv. För första gången lyckades jag höra lite av vad jag spelade, inte så att det var njutbart, men ändå ett stort steg på vägen, så glad=)
Sedan länk och text till Guldet blev till sand, sätter man in texten i sitt sammanhang kopplat till utvändringen så är den otroligt fin.
Han kom med mig
När jag drog bort den våren
Som en hund
Följde han mig tätt i spåren
Jag var glad åt hans sällskap
När jag sökte guldets land
Men Kristina, Guldet blev till sand
Vi slet ont
Ja, allt gott fick vi försaka
Ofta grät han och bad:
"Ta mig tillbaka"
Men jag vägrade alltid,
Fast jag tvekade ibland
Åh, Kristina, Guldet blev till sand
Han, som var min kamrat,
Han trodde mitt ord, fast jag redan då,
Såg att längs denna väg
Fanns knappast det jag ville nå
Över prärien kom vi till en öken
Vi gick vilse och började se spöken
Man hör vatten som porlar,
När ens huvud står i brand
Åh, Kristina, Guldet blev till sand
Jag, som var hans kamrat,
Jag tog honom över land och hav
Öken, vinden har höljt
Ett täcke över hans tysta grav
Ur en stinkande källa
Drack han vatten
Han blev sjuk
Och gick bort från mig den natten
När hans blick hade slocknat,
Då gled klockan ur hans hand
Åh, Kristina, Guldet blev till sand
Åh, Kristina, Guldet blev till sand
När jag drog bort den våren
Som en hund
Följde han mig tätt i spåren
Jag var glad åt hans sällskap
När jag sökte guldets land
Men Kristina, Guldet blev till sand
Vi slet ont
Ja, allt gott fick vi försaka
Ofta grät han och bad:
"Ta mig tillbaka"
Men jag vägrade alltid,
Fast jag tvekade ibland
Åh, Kristina, Guldet blev till sand
Han, som var min kamrat,
Han trodde mitt ord, fast jag redan då,
Såg att längs denna väg
Fanns knappast det jag ville nå
Över prärien kom vi till en öken
Vi gick vilse och började se spöken
Man hör vatten som porlar,
När ens huvud står i brand
Åh, Kristina, Guldet blev till sand
Jag, som var hans kamrat,
Jag tog honom över land och hav
Öken, vinden har höljt
Ett täcke över hans tysta grav
Ur en stinkande källa
Drack han vatten
Han blev sjuk
Och gick bort från mig den natten
När hans blick hade slocknat,
Då gled klockan ur hans hand
Åh, Kristina, Guldet blev till sand
Åh, Kristina, Guldet blev till sand