Heléne

Med tanke på att jag är född med en hörselnedsättning så har jag alltid identifierat mig som hörselskadad (även om det funnits vissa perioder i livet då jag skulle vilja vara hörande). Jag ser egentligen inga konstigheter med att identifiera sig som det och känner mig trygg i det. När jag sedan blev döv så märker jag att det har hänt något med hur andra ser på mig, Jag själv ser mig fortfarande mer som hörselskadad än som döv, även om jag medicinsk sett är mer döv än hörselskadad.

 

Men känner nu i helgen att bland döva så betraktas jag som hörselskadad, men av hörsleskadade, främst de icke teckenspråkiga såp ses jag som döv. Jag känner själv att visst jag tecknar, jag hänger med i diskussionerna och så, inga större problem, men känner ändå att teckenspråket inte är mitt första språk, inte det som jag uttrycker mig bäst på.

Jag har sedan i torsdags kväll varit i Stockholm på dövas dag, för er som inte vet vad detta är så är det en tillställning för döva som sker varje år på olika platser runt om i landet. För min del var det min tredje dövas dag, var med i Vänersborg 2007 och Örebro 2009 och nu Stockholm.

 

Begav mig upp i torsdags efter jobbet, checkade in på hotellet Loggin som ligger ett stenkast från Munchenbryggeriet där dövas dag skulle hållas. Träffade kompisen S vilket var ett kärt återseende då vi inte ses så ofta. I fredags moron begav vi oss mot Munchenbryggeriet där det skulle hållas seminrium. Dessvärre så hade dövföreingen (åkte som ombud för DFÖ) missat att anmäla mig till detta, men stod på reservlistan och hoppasdes på att få en plats, men inte då. Lite besviken över det, hade gärna viljat detaga, men så var läget. Tog istället mig ner till stan. gick en sväng åå gamla stan och sedan en sväng på Drottninggatan. Rätt skönt att bara strosa runt där också .Ett par vinterstövlar hittade jag i alla fall, nöjd med tanke på hur svårt jag har att köpa stövlar. Har väligt grova vader, så måna stövlar räcker inte skaftet runt.

 

Tillbaka till hotellet fram på eftermiddagen, sov en stund, tog en dusch och fixade sig festfin. S ville gärna besöka en dnasgrupp som dansade medeltidsdans så jag hakade på. De tyckte att jag skulle testa att vara med, och ja, jag tycker i grund och botten att det är kul att dansa, men har ju svårt att höra musiken numera vilket försvårar dans en del. Men jag testade och det gick faktiskt helt ok, trots lite stegförvirringar. Och som dansläraren jag kan höger och vänter vilket många har problem med. Det mest förvirrande för min del var dock att man startade med vänter fot i dansen, jag som är van att starta med höger.. Efter dansen begav vi oss till Munchenbryggeriet och festen där, Någon höll lite tal och så, men inget direkt superanrrangerat. Träffad lite folk vi kände, pratade med dem, med begav oss tidigt till hotellet då båda var trötta.

 

Lördag morgon, dags att gå på utsätllning. Massa olika företag som ställde ut, spännande. Träffade bland annat Arbetsförmedlingen som hade ett bord där, några dövkonsulenter och SIUS:ar var där. Kollegor med andra ord=) Träffade också M, J-E som jag och S gick ut och åt lunch med, kul att se dem igen. Annars bestod förmiddgen mest av att säga hej till folk och att krama dem=) Eftermiddagen bjöd på föreläsning om bikulturella arbetslag, intressant. Dock kan jag ibland känna att döva lägger allt på hörandes ansvar att kommunikationen skall fungera, för mig handlar kommunikation om ett ömsesidigt samarbete, men i övrigt var föreläsningen bra. Fram på eftermiddagen gick vi tillbaka till hotellet, bytte om och fixade oss fins, skulle nu bli middag. Det bjöds på välkomsdrink, småpratade lite med folk och sedan gick vi till bords, satt 11 och 11 per bord. Hamnade med massa UH folk vilket kändes bra, trevligt bordssällskap, Kvällen var trevlig, bjöds på teaterunderhållning, musikvideo etc. Därefter dans. Här var dock musiken så hög att jag fick ont i öronen, trots avstängt CI. Dövas dag var trevligt och jag har träffat massa härliga människor, tack skall ni ha alla...

 

 

 

Under uppväxten spelade jag saxofon. Jag startade i tredje klass och spelade sedan fram till och med tredje året på gymansiet. Jag har upplevt otroligt mycket med min spelning. Spelade individuella lektioner under många år, spelade i orkester, till att börja med en liten grupp med endast saxofoner, till att därefter gå över till en ungdomsorkerster och därefter Hjo kulturskolas blåsorkester, Med den sistnämnda marcherade vi vid olika tillställningar bland annat Sveriges nationaldag, 1 maj, skolavslutningar, Valborg osv. Och kanske störst av allt, 17 maj i Norge. jag var med i Norge första gången i nionde klass tror ajg, vi åkte till Halden med buss, marcherade och spelade, splelade på skolor etc.För er som aldrig upplevt 17 maj i Norge har ni nog svårt att fatta vad jag pratar om, men det är enormt mycket folk och en enorm folkfest, här ligger Sverige långt, lågt efter. Har även positiva spelminnen från olika konserter och  tillställningar, ABBA medlyd var något speciellt att spela, so mavslutades med The winner takes it all, samma sak Lejonkungenmedly, men på ett anant sätt, inte så stämmningsfullt, men ändå roligt.

Tror ändå at tmitt bästa framträdandenågonsin var när jag slutade 6 klass, skolavslutning i kyrkan, minns inte om det var norra eller södra Fågelås. Jag skulle då spela "Guldet blev till sand" ur Kristina från Duvemåla, för er som inte vet vilken låt det är så lägger jag text och en youtube länk nedan. Tycker den är otroligt fin och jag gjorde ett riktigt bra framträdande, mitt livs bästa tror jag med tanke på hur ung jag var och hur bra det gick,

 

Sommaren 2005 när jafg förlorade min hörsel var spelning nästan omöjligt, var med som inlånad i Norge och spelade 2006, men var svårt, marscherade och spelade med hörapparat på hög volym, ljudet förvrängdes, det blev inget bra. Opererade ju sedan CI september 2007, nu blev ljudet än mer förvrängt, klarade inte alls att höra vad jag spelade, om det var rätt toner, rätt takt, nej, ingenting. Jag har ofta saknat spelandet, det har trots allt varit med mig under så lång tid. Jag har försökt flera gånger, speciellt vid jul att spela julmusiken, vad går upp mot O helga natt liksom. Men jag har intre fixat det bra, det låter hemskt i mina öron och mamma och tvungen att säga om jag spelar rätt eller fel. Igår tog jag fram saxofonen igen, jag har inte haft den framme på ett halvår, kanske inte ens sen jul. Jag spelade lite låtar jag kände igen ,Can you feel the love to night,  jag vill ha en egen måne, Anthem, Guldet blev till sand, ABBA låtar osv. För första gången lyckades jag höra lite av vad jag spelade, inte så att det var njutbart, men ändå ett stort steg på vägen, så glad=)

 

 

Sedan länk och text till Guldet blev till sand, sätter man in texten i sitt sammanhang kopplat till utvändringen så är den otroligt fin.

 

 

Han kom med mig
När jag drog bort den våren
Som en hund
Följde han mig tätt i spåren

Jag var glad åt hans sällskap
När jag sökte guldets land
Men Kristina, Guldet blev till sand

Vi slet ont
Ja, allt gott fick vi försaka
Ofta grät han och bad:
"Ta mig tillbaka"

Men jag vägrade alltid,
Fast jag tvekade ibland
Åh, Kristina, Guldet blev till sand

Han, som var min kamrat,
Han trodde mitt ord, fast jag redan då,
Såg att längs denna väg
Fanns knappast det jag ville nå

Över prärien kom vi till en öken
Vi gick vilse och började se spöken
Man hör vatten som porlar,
När ens huvud står i brand
Åh, Kristina, Guldet blev till sand

Jag, som var hans kamrat,
Jag tog honom över land och hav
Öken, vinden har höljt
Ett täcke över hans tysta grav

Ur en stinkande källa
Drack han vatten
Han blev sjuk
Och gick bort från mig den natten

När hans blick hade slocknat,
Då gled klockan ur hans hand
Åh, Kristina, Guldet blev till sand
Åh, Kristina, Guldet blev till sand

 

Jag försover mig typ aldrig, det är sant, men när jag väl gör det så gör ajg det uppenbarligen rejält. I fredags skulle vi ha arbetsplatsträff (APT) i Nora. Vi är rätt många från jobbet so mbor i Örebro så tänkte att det är ju smart att samåka med bil. Jag samlade ihop ett gäng, fyra plug mig, och tänkte att jag kan ju köra, bor på "fel" sida Örebro och har tillgång till bra bil, ala tiders. Bestämde att mötas kl 07,15 vid stationen. Yes..

 

Vaknade och reagerade på att det var ljust ute,väldigt ljust.. Skulle gå upp 05,30, då är det knappt helt ljust.. Nu var kl 08,30, APT började kl 08,15, hjälp.. Tolkar var bestäällda, de brukar sticka efter 15 min om brukaren inte kommit. Kollade av privata mobilen samt jobbmobilen, hade fått sms från oroliga kollegor. Ringde til len kolega, beordrade henne att endast svara ja och nej.. Samtalet såg ungefär ut som så här'

 

Kollega- Hej det är X

Jag- Hej, jag har försovit mig, ursäkta, hoppas att jag inte ställde till det för mycket för er med resan. Jag hör dig inte, men svara ja eller nej bara, det kanske jag kan uppfatta. Är mina tolkar kvar?

Kollega- Ja

Jag- Kan du mmeddela dem att stanna kvar, jag skall ta en snabbdusch sedan åker jag, är i Nora inom en timma.

Kollega- Ja

 

Fick sedan ett sms där chefen sa att jag skulle köra försiktigt. De känner nog mig, jag vill inte missa en minuts jobb..

 

Tog en snabbdusch lite frukost (nåja, ett glas mjölk i alla fall) på stående fot, sedan slängde jag mig i bilen och iväg. Tur att jag har bil som var tankad och allt. 09,25 dvs. 55 minuter efter att jag vaknat parkerade jag i Nora. Jade gått nästan lagligt dit. Fick lite kaffe av underbaraste kollegorna och sedan vaknade jag till. var dock halvgroggy hela förmiddagen. kan bara konstatera att det är tur att jag inte försover mig oftare, för hjälp vad jobbigt det är

 

Tänkte bjuda på lite bilder från semestern för att kort summera den. Nu har jag jobabt sedan vecka 31 och kommit in i de banorna igen. Den första bilden är från Rävafallet utanför Brandstorp, en liten glänta uppe i skogen och ett vattenfall. Fint

 

 

 

 

 

 
Falksgrav, som ju hade halvfärska blommor när vi var där...

 

 

 

Sedan lite semesterbilder från Lindewsberg när vi var här med familjen.. Här Lindesbergs kyrka.

 

 

 
Och så gågatan i Linde

 

 

Ån i Lindesberg

 

 

 

Lindesbergs arbena som endast är ett par-tre år gammal

 

 

 

Ån som går fram mot Lindesjön

 

 

 

Och en nostalgiby från femtiotalet som ligger mellan Frövi och Fellingsbro, lite mysig tycker jatg, helt klart värt ett besök. Tror dock att den "lite äldre" generationen kan tycka att det är än roligare, de som faktiskt känner igen sakerna från sin barndom. Men jag tycker att bilen är fin=)

 

 

Och en till bil fårn nostalgibyn

 

Kort sagt, det var väldigt skönt med semester.