Heléne

Cyklade igår Hjälmaren runt, ca 15,2 mil. Pappa kom upp i fredags kväll, ja övriga familjen också, men var bara vi två som skulle trampa. Tvekade dock in i det längsta om vi ens skulle starta, regn och blåst och sju grader. Bestämmer oss i alla fall för att åka till start, betalar avgiften och blir för snåla för att dra oss ur. Starten går till som så att man ställer sig i startfollan och sedan släpper de iväg 25 och 25 med fem minuters intervall. Jag och pappa kom med i sjätte grupp. Regnet vräkte ner, vi var blöta redan innan start. Det fortsatte att regna, att blåsa. Vi trallade på, jag räknade kilometer, en åttondel, en sjunde del osv. Efter ca en fjärdedel nådde vi första kontrollen, blöta men annars nöjda. Fikade lite och fortsatte mot Arboga. Trallade på, en klunga kom ifatt och vi lade oss sist och snålåkte. Vad det gjorde, plötsligt blev det betydligt mera lättcyklat, ökade tempot och ändå kändes det inte jobbigare, nästan tvärt om. Efter drygt 7,5 mil når vi andra kontrollen. Därefter hade jag det mentalt väldigt tungt, har bara cyklat 8,7 mil som längst innan, när vi nådde åtta mil och jag börjar känna mig trött och stel och inser att vi har nästan hälften kvar, tungt. Men kämpade på, når tredje kontrollen, ryggen värker. Trampar vidare, motvind och regn, men känner ändå, jag kommer fixa detta, härlig känsla. En klunga kommer ifatt, delvis samma gäng som innan, vi hakar på, det blåser motvind men känns mycket lättare, går behagligt. Men ryggen krånglar, till sist har jag så ont att det inte går längre. Får stanna när det är två mil kvar, varje tramptag var en plåga, ryggen och vänster höft värkte. Drog ner på tempot och kämpade, inte långt kvar. Och vi tog oss i mål med drygt 23 km i snitt. Känner mig nöjd. Även om jag hade ont var känslan underbar, jag klarade det även om väderförhållandet var dåligt. Fick min medlaj, en varm dusch och allt kändes bättre. Idag känner jag inget i benen, men ont i höften, antagligen en muskel som är för kort, pappa har visat hur jag skall stretcha den, så måste göra det varje dag fram till Vättern nu för att undvika smärta. Men om igen, jag klarade Hjälmaren, det är värt mer än smärtan:-)