Heléne

Skrev detta inlägg till UH: s blogg, tänkte att jag även kan lägga upp det här så att den intresserade kan läsa..

Väl hemma igen efter knappt en vecka på underbara Gotland och Almedalen. Först får jag be er alla om ursäkt för min enorma klantighet. Jag skrev ett inlägg om Almedalen tidigare i veckan, men lade in det på fel blogg, dvs. på den gamla bloggen, men nu skall jag i alla fall skriva in det på rätt plats. Tänkte ta upp lite vad jag har ägnat mig åt dag för dag och kommentera lite kring detta.

Söndag: Jag och Isabel åkte direkt från Leksand och Unga hörselskadades teckenspråksläger över till Gotland och Almedalsveckan. Tyvärr var vi framme så sent på kvällen att vi missade talet och allt. Bara att gå till sängs när vi kom fram och samla krafterna inför det som komma skulle.

Måndag: Morgonmöte med båda UH och SDU frö att planera inför vecka och samordna allt med tolkningen också. Jag är väldigt imponerad över att tolkarna lyckades få ihop schemat så pass bra trots många olika viljor över vilka seminarier vi ville deltaga på.

Dagens första seminarium blev sedan hos Fryshuset. Temat på seminariet var "Hur får vi in unga på arbetsmarknaden?". Seminariet bestod av en paneldebatt, intressant på många sätt, men lite spetig. De nuddade funktionshinderperspektivet några gånger under seminariet vilket var bra. Dock kan vi kritisera och säga att det inte fanns någon slinga i lokalen. För mig personligen spelar det ingen roll, men tänker på mina stackars kompisar som faktiskt dem också vill höra och hänga med i det som sägs, ett minus till dem gällande detta.

Andra seminariet för dagen hade nästan samma titel som ovan nämnda, nämligen " Hur ska unga få plats på framtidens arbetsmarknad?". Det var Handels som anordnade detta seminarium. Även om denna lokal hade en slinga så att min kompis Susanne kunde hänga med så blev jag som tolkanvändare lite besviken över att tolkarna inte fick stå på scenen. Istället fick de snällt sitta på stolar mitt emot mig och tolka direkt till mig. Problemet med detta system blir att det känns som jag ar en diskussion med mina tolkar, inte med de som deltog i panelen. Dessutom visade de olika statistik genom en power point presentation, men dessa missade jag helt då tolken satt så att jag endast kunde kolla på dem. Ett minus till Handels för att de inte tillät att tolken fick stå på scenen, skall ni vara tillgängliga för alla?! För övrigt var siffrorna som de visade intressant och skrämmande att så många ungdomar går arbetslösa idag, inget nytt visserligen, men ändå nyttigt att se hur det verkligen ser ut. Tyvärr hann jag inte med att ställa min fråga som jag hade tänkt ställa gällande om de hade någon statisktik hur arbetslösheten ser ut bland ungdomar med funktionsnedsättning. Satt och viftade med handen ett tag, men många ville fråga, så de hann inte med att ta upp allt, tyvärr.

Det tredje seminariet för dagen " Våld mot kvinnor med funktionsnedsättning" anordnades av Forum kvinnor och funktionshindrade. Seminariet hade tidigare lovat att det skulle teckenspråkstolkas. När vi väl kom dit så fanns det dock inga centraltolkar. Som tur var fanns FSDB: s ordförande och hans tolkar på plats och e var snälla så att även vi övriga tolkberoende fick låna de tolkarna. Ett stort minus till seminariet gällande detta, att lova att det skall finnas tolk och sedan inte hålla det. Vad hade jag och Isabel gjort om tolk från FSDB inte funnits, ja det hade ju bara varit att gå ut i så fall. Seminariet inleddes med att Ingela Jacobsson tecknande två sånger på teckenspråk. Jag blev helt frälst, var så otroligt vackert. Och att det dessutom var på riktigt teckenspråk (inte svenska påverkat som det lätt blir genom tolk) var helt underbart. Gillande även henens val av låtar som gjorde sig så otroligt fina, bland annat så tecknandes " Du måste finnas" med Helen Sjöholm samt "Det vackraste" med Cecilia Wennersten. Seminariet tog sedan upp hur vanligt det är att kvinnor med funktionsnedsättning utsätts för våld, samt vilken hjälp det finns att få för dem som blir utsatta. Ett intressant seminarium på många sätt. Dessutom fanns slinga som även var kopplad till högtalarna så att musiken som tecknandes till kunde höras via slinga, ett plus i kanten där.

På kvällen var det tal i Almedalsparken. Varje dag så är det ett parti som talar. I måndags var det Folkpartiet och Jan Björklund. Talet var sådär, saknade funktionshinderperspektivet i talet, detta nämndes inte ett enda ord om.

Kvällen hade vi planerat att tillbringa på UNF: s mingel, kom dock inget folk, så blev ingenting av detta.

Tisdag: På morgonen begav jag och Isabel iväg på ett frukostseminarium. Det var Psykiatrin som anordnade detta seminarium vid namn "Självskadebeteende för att överleva". Detta seminarium hade inte mycket UH fokus egentligen utan mera för eget intresse, jag är ju inte socionomstuderande för inte. Men kan ändå säga att seminariet var tolkvänliga, dock fanns ingen slinga. Detta seminarium var mycket intressant, en kvinna som skadat sig själv under flera år berättade som sina tankar och upplevelser, ingen gick därifrån oberörd kan jag lova.

Nästa seminarium hette "Är psykiatrin en klassfråga" och ordnades av Sveriges psykologförbund. Här pratade de om rätten till psykiatrisk hjälp för dem som är i behov av det, om kostnader, prioriteringar. Intressant, men jag hade än en gång hoppas att få in funktionshinderperspektivet i bilden, men icke då.

Eftermiddagen, nu gällde det, dags för vårt seminarium. Innan sprang vi runt som galna höns för att dela ut inbjudningar till alla vi såg. När seminariet väl drog igång hade vi ca 40 personer sittande i pubbliken. Diskussionerna blev bra och vi måste ge Julia beröm för hennes positivt kaxiga attityd under seminariet, var kul att se. Roligt var också att det fanns folk i publiken från de andra döv och hörselskadeorganisationerna så som HRF, SDU, SDR, FSDB, DBU samt DHB kul att ni ställde upp att besöka vårt seminarium. Vårt seminarium var ju själklart teckentolkat, men sedan slingan, suck. Blir så trött på det där, när de lovat att det skall fungera men att det sedan inte gör det. Att man som hörselskadad alltid själv skall behöva ha nödlösning A, B, C, D ja nästan hela alfabetet för att alltid vara på den säkra sidan att kanske lösning L kan fungera. Tur i alla fall att vi hade vår HRF slinga som vi kunde använda så att alla tillsist hörde.

På kvällen var det tal igen, denna gång var det Centerpartiet och Maud. Tyvärr inget som funktionshinderperspektivet denna gång heller, vilken var synd.

Onsdag: Ännu en dag på Almedalen med 30 graders värme, vilket är något som vi haft hela veckan. Morgonen började med ett frukost seminarium med paneldebatt. Tyvärr har jag inte i huvudet vem som anordnade det, men var en diskussion med representanter från bland annat Rädda barnen och Lärarförbundet i panel. Och här benämndes faktiskt funktionshinder perspektivet lite också. Mycket av diskussionen handlade om ekonomiska aspekter, om det är rätt att i skolan ta ut avgifter för skolresa som gör att vissa barn kanske inte har föräldrar som har ekonomi till att betala så att barnen kan följa med och så. Ett intressant seminarium på många sätt.

Jag gick sedan vidare till Fryshuset och ett seminarium "Bättre betyg med utveckling av sociala och emotionella kompetenser". Som jag skrev innan så har fryshuset ingen slinga, men är vänliga till tolken i alla fall. Seminariet diskuterade om EQ solm handlar om en persons förmåga när det gäller att kunna handskas med egna och andras känslor, ha relationer, motivera sig själv och vara empatisk. Intressant, men inget om funktionshindrade här heller.

På efter middagen hade jag och Gudrun från UH samt Henrik och Elsa från SDU en träff med Rosanna Dinamarca, vänsterpartist som sitter i utbildningsutskottet. Vi tog upp våra fyra frågor som vi drev under veckan och diskuterade dem med henne, intressant och bra möte. Hoppas bara att alla möten med politiker verkligen kan leda till någon praktisk handling från deras sida.

På kvällen åt alla i UH gemensam middag tillsammans med HRF: s ordförande JP. En trevlig middag med god mat och många intressanta diskussioner. På kvällen var det Mona Sahlins tur att tala i Almedalsparken. Ännu ett tal utan funktionshinderperspektivet. Efter talet hade jag tänkt försöka att ta mig fram och lämna över våra papper med UH och SDU: s budskap till Mona. Jag kom nära, fick några ganska bra foton, men innan jag kom ända fram så blev jag bortknuffad av SÄPO, trist, men ja, ja..

Torsdag: Inget frukostseminarium idag, istället städning av lägenheten. Sedan skulle vi haft ett till politikermöte med Maria Kornevik Jakobsson, centerpartist i socialutskottet. Men mötet blev inställt, och så pass sent inställt att jag inte hann gå på något annat seminarium istället vilket var lite synd. Så blev en lugn förmiddag för mig innan gemensam lunch för UH och SDU. Sedan på eftermiddagen åkte vi från UH färjan tillbaka till fastlandet efter några trevliga men intensiva dagar på Almedalsveckan. Vi är alla nöjda och trötta, men hoppas på att vårt arbete gett resultat, år 2010 skall ju samhället vara tillgängligligt för alla, även för oss med hörselnedsättning.

Lycka till i arbetet med detta.